stackars linn.

jag hatar denna förkylning. jag har ju haft den typ i trettio miljoners år nu. men jaja, livet går ju vidare.
sitter åter igen i lyan på sommarvädersgatan. för jävla angenämt. i mina gröna fula flismysisar. men jag kallar mej ändå för läckrast i stan.
intervjun gick bra igår, jag ä ju för jävla angenäm. med ett leende tog vi i hand å hon sade: jag kommer nog att ringa dej. jag hade velat lägga te ett "seddö" efter, eftersom käringen hade humor å vi klickade. ja, jag ville nästan ligga med henne.

jag vill inte åka hem. jag vill att mina grejjer bara ska komma upp hit å jag kan va här nu för evigt. d ä underbart att kuna lyssna på darin´s stepup å sitta framför datorn. fast nu ljög för d ä ju inte d bästa med götet.
d bästa ä att bergströmskan, malin, fia, joel å en massa annat löst folk bor här. å så att syrran bor här. igår bjöd de på mat. d ä bra. för jag ä pank.

jaja, nu ska jag diska, duscha å göra mej redo för hemresan. fasen oxå. men min kille damp-petson bor ju där å imonn ska jag pussa på honom. sånt gör jag.

linns nya lista med bästa meningar:
- d ä ju för jävla angenämt.
- dra på trissor.
- sakta i backarna va.
- jag har pressat mej te d yttersta. (enbart för att jag aldrig nånsin gjort d)

puss å he.