denna jäklans sjukdom.

okej, för typ tusende ggn denna vinter så har jag nu igen vatt sjuk. hög feber, en otrolig hosta som har gjort så ont så jag har gråtit när jag insett att jag inte kunnat kväva den. i 3 dagar hade jag febern, fick tom va hemma från jobbet. d ä inte utan oro som jag inser att nåt måste ändras. så detta ä nu 4:e dan utan cigg, å så ska d slutas äta skit. jag vet att de flesta skrattar åt mej nu, men jag ä ganska orolig. så jag menar d.
ida å pettan har dock vatt underbara, ida hämtade hit hela hennes hemapotek, pettan har köpt värktabletter å lagat all mat å hållt om mej när jag haft frossa.

d ä ju även såna hära stunder man tänker på döden. på alla dessa ungdomens dar man inte tatt på allvar. å vaffö jag aldrig fick ett sånt där kalas som amerikanska förortskids får. med clowner, pinatas å ponnyer. men man får inte bli bitter. d ä farligt.

för att härma idas blogg så hade jag oxå ett samtal med min fammo för inte så länge sen. min fammo ä lite lätt dement. men eftersom jag skickat flyttkort te henne så visste hon att jag flyttat.
fammo: bor du i gbg nu då?
jag: jaa, d gör jag, fammo
fammo: ååå jag saknar dej
jag: ååå vad fint, jag saknar dej oxå.
fammo: gå te saronskyrkan.
jag: ja, d ska jag
fammo: ja då får du ha det så trevligt. hejdå
jag: va?
i luren: tuuuuuuuuuuut
jag måste träffa henne snart.

nu ska jag diska. be för min hälsa. puss å he.